Som sjuksköterskor i världens fattigaste land, Malawi, möter de dagligen svåra utmaningar. Genom Life Support Foundations utbyte får de fördjupa sina kunskaper i Stockholm.
– Det betyder väldigt mycket att få chansen att se hur arbetet fungerar på en intensivvårdsavdelning med helt andra resurser än vår, säger Thomson Mbewe, som tillsammans med kollegan Raphael Kazidule besöker Sverige i augusti.
Till vardags arbetar på Intensivvårdsavdelningen vid Queen Elizabeth Central Hospital i Blantyre, Malawi. I augusti kommer Raphael Kazidule och Thomson Mbewe till Stockholm och Karolinska Universitetssjukhuset för att lära sig hur svensk intensivvård fungerar, utbyta idéer och erfarenheter med svenska kolleger och fördjupa samarbetet länderna emellan inom vården av svårt sjuka patienter.
– Jag blev sjuksköterska för att lindra mänskligt lidande närhelst jag möter det. Eftersom jag lever i ett land med stora utmaningar inom hälsoområdet, så finns det inget bättre sätt att göra det på än att arbeta inom sjukvården, säger Raphael Kazidule, som blev utsedd till månadens sjuksköterska vid sin avdelning under förra året.
Hans kollega Thomson Mbewe håller med:
– Jag hoppas kunna bidra till förändringar inom mitt yrke genom en fördjupad kunskap där jag kan ge vård av högre kvalitet till mina patienter och även utbilda mina kolleger för en bättre vård, säger han.
Den största utmaning de möter i sitt dagliga arbete är bristen på resurser.
– Vi ser många av våra patienter dö, som kunde ha överlevt om tillräckliga resurser hade funnits. Dessutom ställs vi varje dag inför dilemmat om vilka patienter vi ska ta in på intensivvårdsavdelningen. Det finns bara fyra platser för 500 vuxna patienter, säger Raphael.
De saknar också ofta tillgång till den tekniska utrustning som behövs vid vård av akut sjuka.
– Ibland visas exempelvis inte syrgasmättnad och blodtryck, vilket gör det svårt att bedöma patientens tillstånd och innebär mycket extra arbete, säger Thomson.
Bristen på utbildad personal försvårar situationen ytterligare.
– Specialistutbildning inom intensivvård är obefintlig i Malawi. Vi förlitar oss på den introduktion som gavs på lägre nivå i vår utbildning och den erfarenhet vi får allt eftersom tiden går på avdelningen, säger Raphael.
De ser båda fram emot de två veckorna i augusti, då de får studera svensk intensivvård. I Sverige finns en helt annan tillgång till resurser och välutvecklade system och rutiner för vård av svårt sjuka patienter.
– Vi får lära oss hur vården ser ut och kan därigenom bidra till förändring här hemma, säger Thomson. Jag har höga förväntningar inför mötet med svenska sjuksköterskor och läkare, som kommer att lära mig mer om den utrustning de använder och hur de vårdar sina patienter.
Raphael framhåller också de långsiktiga effekterna av ett sådant här möte.
– Dessa veckor kommer att leda till ett starkt samarbete mellan våra länder, vilket gynnar Malawi. Det kommer att leda till en bättre kvalitet på vår intensivvård och en hållbar utveckling av vårt hälsosystem.