– Ni har visat oss att det är möjligt. Trots begränsade resurser finns det mycket vi kan göra för att rädda små barns liv.
Det säger sjuksköterskan Grace Cephas Ng´walda, en av fyra tanzanier som genom Life Support Foundations utbytesprogram lärt sig mer om pediatrisk och neonatal akut- och intensivvård vid svenska sjukhus, i maj.
De arbetar med vård av små akut sjuka barn i en miljö med många utmaningar. Brist på utrustning, mediciner och personal. Två av dem är färdiga sjuksköterskor inom pediatrik respektive neonatalvård, och två är barnläkare under utbildning. Alla fyra kommer från Muhimbili National Hospital i Dar es Salaam, Tanzania.
Totalt dör varje år närmare sex miljoner barn under fem års ålder i låginkomstländer, varav de flesta av behandlingsbara sjukdomar som lunginflammation, diarré och malaria. Många kommer till sjukhusen väldigt sent, då det krävs snabba och korrekta insatser för att rädda deras liv.
– Vi kan varje dag få in mellan 100-140 akut sjuka barn, berättar Cecilia Senkondo, neonatalsjuksköterska, när vi möts på Södermalm i Stockholm.
Nu har de bytt sin vardag mot två veckor på svenska pediatrik- och neonatalavdelningar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna, där de gått bredvid svensk personal. Utbytet sker i samarbete med Astrid Lindgrens Barnsjukhus, sedan 2014.
– Ni svenskar är väldigt vänliga och generösa. Ni har tagit hand om oss på bästa sätt, säger Evance Godfrey, barnläkare under utbildning, med ett leende.
De har bland annat fått lära sig mer om triagering – hur man bedömer och prioriterar beroende på hur allvarliga och brådskande fallen är. 
Ett annat ämne som stått på schemat är neonatal omvårdnad och neuroprotektion, där det handlar om hur det nyfödda barnet hålls varmt och torrt och skyddas från stressfaktorer för att motverka till exempel hjärnblödningar hos nyfödda. Även hygienrutiner för att minska infektioner, hur föräldrarna görs delaktiga i vården och hur man bygger upp en bank med modersmjölk.
– Vi har mycket att lära vid våra sjukhus när det gäller hur akuta fall ska hanteras, men allmänheten behöver också bli mer upplyst, säger Grace Cephas Ng´walda. Om föräldrar inser vad de själva kan göra för sina barn redan innan de kommer in till sjukhuset, så finns mycket att vinna.
Deras främsta intryck av svensk vård är att den är väl organiserad och systematiserad. När barnet kommer in har teamet förberett sig för att ta hand om det på ett optimalt sätt.
– Kommunikationen fungerar väldigt smidigt mellan läkare, sjuksköterskor och föräldrar. Alla är väl insatta i vad som händer med patienten, säger Grace. Jag har insett att även om allt annat finns på plats, så hjälper det inte om kommunikationen saknas.
Faraja Mtimbo, pediatriksjuksköterska, säger att hon lärt sig mycket av det effektiva sättet att arbeta med det sjuka barnet.
– Var och en har sin specifika uppgift och vid akuta situationer kan man agera snabbt tillsammans.
De har också insett vikten av tätare uppföljning, för att tidigt agera på varningstecken som uppstår, samt av att utföra all behandling som går på samma plats.
– Jag kommer att jobba för att alla resurser som behövs ska finnas på en och samma avdelning, när jag kommer hem. Då minimeras de risker som barnen utsätts för genom att flyttas, vilket ofta sker hos oss, säger Grace.
Till deras största lärdomar hör att det finns mycket de kan göra för att rädda det sjuka barnet, som inte kräver någon avancerad utrustning, och att samarbete och rätt prioritering leder långt.
Under sin tid i Sverige har de bott hemma hos personal från de olika sjukhusen, vilket gett möjlighet att lära känna varandra och ha djupare samtal kring olika frågor.
– De personliga relationer vi bygger i detta vänsjukhussamarbete som Life Support Foundations utbyte bygger på är oerhört värdefullt, säger Viveka Nordberg, barnläkare på neonatalavdelningen på 
Karolinska Universitetssjukhuset. De svenska kollegorna på barnkliniken är väldigt positiva och villiga att engagera sig. Det är underbart att se hur vi kan dela våra erfarenheter.
Hon är nöjd med tanzaniernas tid i Sverige, och framhåller deras optimism och villighet att ta del i allt det nya som de ställts inför:
– Det har varit intensivt och väldigt roligt.
De sista dagarna i Sverige har ägnats åt Training of Trainers – hur man leder ett team i akut omhändertagande av sjuka barn och lär upp andra. Denna kunskap kommer de själva att få förmedla under höstens pediatrikkurs på Muhimbili Hospital, vilket de ser fram emot med spänning.
De är medvetna om att arbetet med att föra kunskapen vidare är en process som kommer att ta tid, men ändå hoppfulla.
– Ju fler av oss som får denna möjlighet genom utbytet, desto fler kan vi i vår tur lära upp. Tillsammans kan vi sedan organisera oss i att nå ut till allt fler mindre sjukhus, säger Evance ivrigt. Och så småningom kommer barnadödligheten att sjunka i vårt land.
